Aug. 16, 2012 - München
Men tack vare bussbolaget å den otroligt hjälpsamme å rolige guiden så kom jag tillslut fram.
Å naturligtvis var jag tvungen att gå in i souvernirshopen. Man kan inte åka till Bayern Münchens arena utan att ta med sig nåt litet därifrån. Så jag är nu en stolt ägare av en Bayern München T-Shirt.
Såg sjukt mycket saker från bussen att det är svårt i efterhand att komma ihåg allt. Men en sak jag kommer ihåg är fridens ängel.
Sen kom vi också fram till slottet Nymphenburg. Det måste vara ett av de största å finaste slott jag sett.
Det byggdes av en furste som ett tack till hans fru för att hon efter 10 års försökande äntligen givit honom en son.
När sedan Myriam hade slitit färdigt för dagen så träffades vi äntligen. Å vem är den första vi får se då om inte Elyas M'Barek.
Elyas är en stor skådespelare i Tyskland. Han slog igenom i sin roll som Cem Öztürk i ungdomsserien Türkisch Für Anfänger, Turkiska För Nybörjare.
Sen dess har spelat i lite andra stora tyska filmer som t.ex. What A Man. Där han spelar mot en annan stor tysk skådespelare, Matthias Schweighöfer. Han är också aktuell med en ny film, Off Road där han faktiskt landat en av huvudrollerna.
Men när vi såg honom så var han ute å joggade. Han sprang faktiskt så fort att jag inte hann ta ett kort. :(
På kvällen efter att inte ha sovit på 34 timmar så var jag ganska knäckt. Så vi beslöt oss efter att ha ätit middag att bara gå hem å kanske se på en film. Det blev En ung Jane Austen. Lite James McAvoy kan alltid göra en mycket piggare :P
Dag två började med att jag vaknade upp helt ensam i lägenheten. Myriam hade dragit iväg till jobbet igen. Så jag beslutade mig för att åka in till centrum å käka lite frukost å sen planera ut vad jag skulle göra för dagen.
Efter en väldigt kort frukost så tänkte jag dra mig ut på lite egen stadsvandring. Så jag storade runt lite planlöst å kollade runt lite på hus å alla fontäner. Dom är galna i fontäner.
Tillslut kom jag till en marknad som verkade helmysig. Nästan alla sprang runt i lederhosen.
Han var ju bara för söt.
Undra vems bil det kan vara?
Pappa kommer säkert vlija sätta samma märke på sin bil när jag kommer hem igen;P
Nån som är sugen på lite tårta?
Eller lite pizza?
Kanske en öl som avslutning?
Den här kvinnan beskylde sin hund för att flörta med alla vackra flickor. När hon här också går iväg hörde jag henne muttra nåt i stil med att: Du ska då alltid hålla på så där. Kan du inte låta dom va ifred?
Efter det så drog jag iväg mot gyllene gatan. Den dyraste gatan i hela München. Den gata man så gärna skulle vilja äga i monopol:P
Det är en hel gata som är full med lyxaffärer. Allt från Gucci, Prada, Ralph Lauren till Cartier, Dolce & Gabbana och Versace. Jag hade inställt mig på ungefär samma bemötande som Julia Roberts fick i Pretty Woman. Men de var oväntat trevliga. Du behövde aldrig öppna ens en dörr själv. Inte direkt samma sak som att handla på H&M. Men samtidigt. Den klänning jag hittade som jag tyckte va väldigt fin kostade inte 50€ eller 100€ utan 14 000€!!
Så jag drog vidare mot de billigare kvarteren å hittade mig ett Starbucks å Hard Rock Café.
Under resten av dagen gick jag runt i de affärer som va lite mer i min prisklass. Hittade ett par riktigt söta skor som t.om va på rea!
Sen hade Myriam slutat för dagen så vi beslöt oss för att gå å hitta nåt att äta. Vi hittade en mysig liten restaurang som hette Yum2Take. Efter en himla god middag va vi sugna på lite efterrätt. Men frozen youhurt stället hade redan stängt så vi gick in på restaurangen bredvid. Å gud om vi är glada att vi gjorde det.
Det var en restaurang som bara serverade rätter med nån sorts potatis. Å runt om i hela lokalen fanns dessa roliga små figurer.
Ser kanske itne så spektakulärt ut, men allt detta hängde från taket.
Kvällen avslutades med färska jordgubbar, glass å rote grütze. Grütze är en typ av fruktkompott.
Till det blev det också en film med Hugh Dancy, Hysteria. Vansinnigt rolig men på samma gång lite pinsam att titta på.
Nästa dag började på det bästa sätt som finns. Med en übermysig frukost på balkongen.
Efter att ha njutit av denna brakfrukost bar vi oss iväg ut mot den engelska trädgården. En av de största trädgårdarna i världen med sina 3,75km².
Men påvägen dit gick vi nånstans åt fel håll å landade på Türkenstraße istället. Men det gjorde oss inte så mycket egentligen. Vi gick resten av dan å frog vitsar om att Elyas M'Barek måste ju bo på den gatan. Därav texttillägget på bilden.
Sen bar det av direkt till surfarna.
Måste medge att jag blev impad att de kunde surfa så pass bra på de vågorna som fanns.
Kollade snabbt in det kinesiska tornet.
Nog vet alla att tyskar är alkolister. Men att det va SÅ illa...bilden togs ungefär kl. 13.30
å här sitter de flesta å häller i sig öl. De sålde t.om. öl i 1liters glas.
Vi beslöt oss för att dra vidare för att hitta nån lugn plats att ligga å läsa. Eller mer skriva bok för min del.
Denna fina man skjutsade oss från tornet till ett bra ställe Myriam kände till.
Ibland är det bra att vara turist. Då får man ta kort på folk utan att de tittar konstigt på en. ;P
Myriam tyckte också om denna lilla cykeltur.
:PNär jag sen skulle till tåget så råkade vi missa det med ungefär 1 minut.
Men en av tanterna som jobbade på stationen var snäll nog att hjälpa mig å stämpla om min biljett så jag va inte tvungen att köpa en ny.
Efter två timmars väntan kom jag äntligen på ett tåg som skulle gå förbi Frankfurt. Problemet var bara att det var fullbokat från Stuttgard. Men på tåget träffade jag en underbar gammal dam som kom ursprungligen från Tyskland men hade emigrerat till USA på 50-talet. Numera bodde hon också i Chicago.
Marie-Louise.
Vi pratade hela vägen till Stuttgard om allt möjligt. Allt från våra olika länders tåg å regeringar till andra världskriget. Hon berättade också att hon ville resa ännu mer å planerade in en massa resor till Indien å Thailand. Så vill jag också bli när jag blir gammal!!!
Väntan va sen stor i Stuttgard. Ungefär 2 timmar men det kändes som en evighet. Väl på tåget mötte jag några himla mysiga människor.
Roligt hade vi.
Fast några ville bara sova......
....å Sova...
Men vi andra spela spel nästan hela färden.
När jag sen äntligen kom tillbaka till Marburg var klockan 8:20. Var inte mycket att göra åt saken. En snabb dusch å sen av mot jobbet!
Jobbigt var det. Kände mig sjuk hela dagen. Men efter 5 timmar fick jag äntligen gå hem. Väl hemma slocknade man som ett ljus så fort jag träffade kudden.
Men såhär i efterhand så var det allt värt det. Jag har sett mycket roliga grejer. Träffat många roliga å underbara människor. Å i all hast hann jag t.om nästan skriva klart ett nytt kapitel till min bok. Så jag är mer än nöjd!!
Tack Myriam! Å Tack München!