They say that we're flying too high. Well get used to looking up...
Har varit hemma i några dagar nu. Det känns fortfarande fel. Letar efter Emelie & Mattias mest hela tiden. Saknar nästan också demonbarnet som övar inför ett marathonlopp på övervåningen.
Sitter och tittar igenom bilderna som togs, några hundra blev det tillslut.
Vi va ute på många fina äventyr, både i Karlskrona och i "Pandaland"
Trots regnet så sökte vi oss ut till marinmuseét.
Fick bekräfta för migsjälv också att jag inte kommit över min rädsla för ubåtar.
Den här är en "liten" jämnfört med vissa dom använder idag. Den har 8 missiler fram och den som är öppen nådde jag just så pass upp till.
Jag säger det. Ta bort alla ubåtar så kanske havsnivån sjunker lite iallafall. Sen är dom ju bara äckliga, tysta och obehagliga.
Detta är ett av alla batterier som används för att kunna köra en ubåt.
Tänk om man skulle va tvungen att jobba på denna lilla yta å ändå få ut frukost, lunch, middag till en hel besättning. Huvva!
- Förlåt pappa jag råkade köra på en ubåt...
Fantastiskt fint av detta barn som ritat hur hens ubåt skulle se ut.
Dom hade även en större utställning med skepp och fartyg.
Med bärbara kanonen när du bara känner för att gå ut å bomba lite.
Does the compass point north?!
Vi lärde oss också hur man navigerade förr.
Fick hem besättningen snabbt och säkert.
Vi fick även se Emelie & Mattias framtida drömhus.
Vi hittade även mitt hus.
Ligger bara något kvarter bort och inte 126mil som det är nu.
Sista dagen bjöd på strålande sol och värme så det blev en utflykt till vattentornet.
Från utkiksplatsen kan man se stora delar av staden.
Borta vid horisonten kan man se centrum.
Den "lilla" båten som ska vakta vår kust.
Vi avslutade utflykten med lite två-fika på wämöparken. Där fick vi lära oss att om man inte köper blommor till sin respektive så kan man få sova på möbel om man har otur. :D
På vägen tillbaka hittade vi också the loveexperts.
Men utan Kristoff, Anna, Sven och Olaf så kände dom inte för att ge oss några råd.
Förhoppningsvis nästa gång.....
Du är saknad här nere! Känns så tomt... Tror även demonbarnet saknar du för hon har ökat i fart och ljudnivå.
Många fina bilder från våra äventyr. Tack för ditt besök, fina syster. <3